Så används en luftvägssimulator i realistisk akutträning

Att säkra luftvägen på en medvetslös person är ett moment som behöver sitta i händerna innan det behövs på riktigt, och det går inte att öva fram på levande patienter. En luftvägssimulator är en docka eller modell där luftvägen är byggd så att du kan föra in hjälpmedel, ventilera och direkt se om det du gör fungerar. Inom vårdsimulering skiljer man mellan delmomentsmodeller, som tränar ett avgränsat moment, och patientsimulatorer, där en hel kropp och fler funktioner finns med[4]. Skillnaden spelar roll när ni väljer utrustning. Ett huvud med hals räcker långt för att nöta intubation vid ett bord. En helkroppsdocka som ska bäras och behandlas ute i terrängen ställer helt andra krav.

Vad dockan låter dig öva på

På en avancerad modell går det att träna hela kedjan i luftvägshantering, från nästub och svalgtub via i-gel och larynxmask till intubation. Ventilering görs mun mot mun, mun mot mask eller med andningsballong.

Det pedagogiska ligger i återkopplingen. Vid korrekt ventilering höjs bröstkorgen. Hamnar luften fel rör sig i stället magdelen, så deltagaren ser misstaget utan att instruktören behöver säga något.

Ett exempel är räddningsdockan som tillverkaren presenterar på https://www.srp.se. Dockan är 180 centimeter lång, finns i vikterna 50, 60, 70 och 80 kilo och är byggd för att bete sig som en medvetslös person. Pulsen kan ställas på 0, 70 eller 120 slag per minut i båda armarna, och andningsljud spelas upp via en inbyggd högtalare.

När luftvägen bara är en del av scenariot

Ute på en skadeplats kommer en luftvägsåtgärd sällan ensam. Dockan har därför också skador för blödningskontroll. Det finns en öppen femurfraktur på vänster ben för tourniquet, en skottskada i höger ljumske för sårpackning och en skärskada i armen för manuellt tryck eller tryckförband. Skadorna kopplas till en extern blodkälla. Dockan tål temperaturer mellan minus 30 och plus 70 grader och fungerar vid sök med FLIR och IR-kamera, vilket passar militär och räddningstjänst som övar i fält.

Så får övningen effekt

Utrustningen ger bara resultat om upplägget håller. Vid ett kliniskt träningscenter gäller att lärandemålen är tydligt definierade, att simulatorn bemöts som en patient och att instruktören ingriper om patientsäkerheten hotas[5].

Börja med att skriva ner vilka moment gruppen ska behärska och vilka hjälpmedel som finns i er egen utrustning. Gäller det mest intubation inomhus räcker ofta en enklare modell. Ska luftväg och blödning hanteras samtidigt, under stress och i kyla, är en helkroppsdocka värd att titta närmare på. Stäm av upplägget med den som ansvarar för era behandlingsprotokoll.

Källor

  1. Brooke Army Medical Center – What is Medical Simulation (hänvisar till SSH)
  2. Karolinska Universitetssjukhuset – Simulerad scenarioträning (KTC)